Lappjävel

Jag är ju tyvärr ganska snäll och mjäkig när det kommer till mina korridorare, som verkligen lämnar en hel del övrigt att önska när det gäller grundläggande städning av de gemensamma utrymmena. När jag kom hem i onsdags möttes jag av en varm vägg av förruttnelse när jag klev in genom dörren. Varm äcklig mögeldoft.

Hittills har jag inte satt upp några arga lappar, men jag funderar starkt på att skriva så här:

"Till förruttnelsen

 Förruttnelse, hasta, o älskade brud,
att bädda vårt ensliga läger!
Förskjuten av världen, förskjuten av Gud,
blott dig till förhoppning jag äger.
Fort, smycka vår kammar -- på svartklädda båren
den suckande älskarn din boning skall nå.
Fort, tillred vår brudsäng -- med nejlikor våren
skall henne beså.

 Slut ömt i ditt sköte min smäktande kropp,
förkväv i ditt famntag min smärta!
I maskar lös tanken och känslorna opp,
i aska mitt brinnande hjärta.
Rik är du, o flicka! -- i hemgift du giver
den stora, den grönskande jorden åt mig.
Jag plågas häruppe, men lycklig jag bliver
därnere hos dig.

Till vällustens ljuva, förtrollande kvalm
oss svartklädda brudsvenner följa.
Vår bröllopssång ringes av klockornas malm,
och gröna gardiner oss dölja.
När stormarna ute på världshavet råda,
när fasor den blodade jorden bebo,
när fejderna rasa, vi slumra dock båda
i gyllene ro. "

Erik Johan Stagnelius

Vad tror ni? Är det en lämplig arg lapp?

Tags: , , , ,

Vitsigheter

Vi dricker te hemma hos Rebecca.

Jag: Jag har blivit helt indoktrinerad med ordvitsar. Två turkar och en fez.
Rebecca:
Haha.
Jag: Två myror och en stack.

(Rebecca försöker febrilt komma på något att komma med)

Jag: Två bagare och en smet.
Rebecca: Eh... Bajskorv!
Jag: Hahaha va?
Rebecca: Haha, nej, jag kommer inte på något bara.

Tags: , ,

Jo, det är ju som nästgårds...

Jag spenderade ju i princip hela dagen på helvetesbussen mellan Umeå och Uppsala. Idag är jag helt mör i rumpan efter att ha skakat fram i åtta timmar.

I Hudiksvall klev en äldre dam på. En sån där trevlig dam med blått hår och munnen full av konversationsfraser. Hon satte sig två säten framför mig, bredvid en medelålders man, och det här är hur man vet att man har med norrlänningar att göra ifall inte dialekten förråder dem - följande konversation utspelar sig oundvikligen (ja, byt ut ortsnamnen då, men annars):

"Jaha", säger mannen efter att de har utväxlat första artighetsfraserna, "och du ska till Stockholm?"

"Nej", svarar damen, "jag ska bara till Uppsala."

"Jaha, så du ska bara åka en liten bit alltså?"

För den som inte kan sin norrländska geografi är det en si så där 25 mil mellan Hudiksvall och Uppsala. Eller alldeles bakom knuten, då.

Tags: , , , ,

Skakigt

Kunde jag hålla mig?

Nej, självklart inte. Nu sitter jag och trycker i mig godis (är det nån som har koll på vad Ike Broflovski gör på Godisprinsens påsar förresten? Mycket förbryllande!) och kommer troligtvis vara sjukt illamående innan jag är framme i Uppsala. Stora mängder godis i kombination med en ständigt skakande buss brukar inte vara någon hit...

Surast av allt är att jag inte har några hörlurar till datorn, så inte ens Spotify kan rädda dagen.

Och då är ändå typ 57% av godispåsens innehåll sura winegum.

Tags: , , ,

Viktigt!



Idag kommer jag sitta och skaka på en buss ner till Uppsala i åtta timmar och även om bussen ska ha trådlöst internet så lär det nog inte bli så många knyst från mig idag. Tror jag.

Men misströsta ej, det finns ju andra bloggar att läsa! (Jo det är helt sant!) Till att börja med så tycker jag att du ska läsa Tinas viktiga inlägg om barnsexturism och sprida länken vidare. Ingen kan göra allt, men alla kan göra nåt och alla kan vi hålla ögonen öppna och informera andra!

Sen kan du egentligen klicka dig vidare till vilken som helst av bloggarna i min länklista, de är bra hela bunten.

Hörs när vi hörs, ses när vi ses!

Tags: , , , , ,

För fem år sedan...

För fem år sedan var jag sexton år och mådde pissdåligt.

Det som är jobbigast med att vara sexton och må pissdåligt är att man - och så är det när man är sexton, det är fullkomligt normalt - har mycket liten förmåga att gå utanför sig själv och se på saker ur andra perspektiv.

Alla känslor är så himla stora och överväldigande, och det kan jag som vuxen och tråkig och sansad och trist tycka är charmigt i efterhand.

Detta gör mig givetvis till en idiot. Mitt sextonåriga jag hade tagit livet av sig om hon hade vetat att jag skulle bli en sån puckad jävla förstående men överseende kärring. Och samtliga sextonåringar som är där jag var nu - ja, de är mycket frestade att lappa till mig, det förstår jag.

Men så här var det för mig, och det här är min sanning:

Jag var kär och trodde att det var Den Stora Kärleken, jag var olycklig för att han inte ville ha mig och trodde att det var det som var Livet, jag bröt ihop för varje skoluppgift som jag fick tillbaka med lägre betyg en MVG och trodde att det var ett mått på mitt Människovärde och jag trodde att enda sättet att vara en Riktig Vän var att sluta existera själv.

Jag trodde att jag skulle bli kvar i fucking jävla kuk-Umeå och den utsikten fick mig att vilja Döden Dö, och det enda jag överhuvudtaget kände att jag hade kontroll över var om jag åt eller inte. Så jag slutade äta, för det förtjänade jag nämligen inte att få göra, så som den urusla ursäkt till människa jag var.

Jag skrev helt maniskt under den här tiden. Snittade tre timmars sömn per natt, låg i mitt flickrum och skrev kollegieblock efter kollegieblock fullt, natt efter natt. Jag längtade så desperat efter att nånting skulle hända - vad som helst - så att jag fick bli kvitt den där krypande känslan under huden. Twitching like a finger on the trigger of a gun.

Jag skrev:

och jag önskar att tiden var inne för att gå
för alla tankarna kommer bara när jag är här
jag lider av bortlängtan
hemlängtan
efter ett hem


Jag hatade alla som sa att det skulle bli bra. Hur skulle det nånsin kunna bli bra? Hur botar man ett hjärta som känns som ett stort svart hål? Hur skulle någonting som gjorde så ont som livet nånsin vara värt att leva?

Men de hade rätt, så klart. Det blev bra till slut. Det är nämligen så att människor har en fantastisk förmåga att läka sig själva med tiden. Och det är inte alltid bra - just nu är det verkligen inte tipp topp i Hannaland - men det blir lättare att hantera, det är aldrig nattsvart även om det ibland är riktigt jäkla asfaltsgrått. Det som inte dödar härdar.

Livet kommer inte alltid vara lika pissigt som det är när man är sexton. Nästan alla idioter du känner när du är sexton kan du vinka bye bye till vid studenten och sedan aldrig mer behöva se. Olyckliga kärlekar går över, man hittar nån som inser hur jävla grym man är istället och i väntan på att den dagen kommer så övar man på att älska sig själv och behandla sig själv som sin absolut bästa kompis. Ät ordentligt, sov ordentligt, rör på dig. Och ge fingret till alla de människor som gör dig mer ont än gott, de behöver du inte. Alls.

Varsågod att lappa till mig. Jag vet att jag hade gjort det.

Tags: , ,

För tio år sedan...


Coola killar.

För tio år sedan var jag elva år och ville hemskt gärna vara tolv.

Jag kom in i puberteten på allvar och fick min första mens. Det var en rätt omtumlande upplevelse. Vi var ute i sommarstugan och jag visste inte riktigt hur jag skulle säga till mamma att den hade kommit, så jag proppade trosorna fulla med toalettpapper och väntade tills dagen efter då jag ringde henne på jobbet. Det kändes bättre att säga det så. Varför minns jag inte, men jag vet att jag kände mig väldigt vuxen plötsligt.

På den här tiden var jag världens största Backstreet Boys-fan och hade aldrig varit lyckligare än då jag vann biljetter till deras konsert i Globen. Jag hade aldrig varit med om något så overkligt - jag befann mig i samma rum som mina största idoler, bandet jag hade tapetserat mitt rum med sedan jag var åtta år och riktat det mesta av min prepubertala sexualitet emot.

(Några månader senare upptäckte jag Red Hot Chili Peppers och Anthony Kiedis.
Efter det var min kärlek till Nick Carter och grabbarna ett minne blott.)


Jag vill också minnas att det här var året då en kille i min parallellklass frågade chans på mig på ett mellanstadiedisko och jag svarade ja på inrådan av min bästis. Hela helgen hade jag ångest över mitt svar, och på måndagen bad jag min kompis att göra slut åt mig. Som tack för besväret fick hon en kexchoklad.

På skolavslutningen året därpå kom han fram till mig och gav mig en röd ros.

What can I say? Love hurts.

Puppy love också.

Vad gjorde du för tio år sedan?

Tags: , , , , ,

I am the King of the World!


Ägda.


Jag vet inte riktigt varför det här känns viktigt att berätta, men igår vann jag när vi spelade Trivial Pursuit. Antingen så är jag helt enkelt king of the world nu, eller så har min uppfattning av vad som faktiskt är intressant att blogga om avsevärt försämrats. Jag tror på det förstnämnda.

Nu ska jag ta mig samman och ta mig iväg till Dvärgis för kladdkakebak, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. Puss!

Tags: , , , , , ,

Ransom note

Bloggen har fått nya kläder, det svarta var alldeles för... svart, helt enkelt.

Bu eller bä?

Tags: , ,

Bra ögonblick

Jag försöker samla på lite bra ögonblick. Det bästa senaste dagarna har varit att åka bil med lillebror och göra narr av radioprataren som envisades med att uttala "living on a prayer" som "livin ån a prää". Skratta åt dåliga skämt och småjävlas med varandra. Som syskon ska göra.

Nu sitter båda mina bröder nere i Uppsala och dricker öl tillsammans i ett korridorsrum i Floggan, och halvt om halvt önskar jag att jag vore där. Fast jag vet att mammas mat gör mig gott, och jag vet att fler bra ögonblick väntar runt hörnet. Floggan can wait, det kommer fler tillfällen.

För nån dag snart ska jag träffa min Dvärg of Doom och baka vidbränd kladdkaka i hennes mammas kök.

Och när lillebror är tillbaka från Uppsala så ska jag tvinga honom att vara med och spela Alias. Och imorgon lär det bli Nintendo för hela slanten med papi.

Och kanske lite pianoklink, det kan jag behöva.

Tags: , , , ,

Telefonfobi



Att prata i telefon är en av de värsta saker jag vet. Det är en sak när jag har ett specifikt ärende - det kan jag klara av - men när man ska prata för pratandets skull så knyter det sig i magen på mig. Det spelar ingen roll hur trevlig personen i andra änden är och hur väl jag känner personen, jag blir i alla fall nervös och får ångest så fort det blir tyst.

Och tyst blir det, för alla vettiga saker som jag har att säga försvinner poff poff poff i tomma intet och så sitter jag där och kan inte för mitt liv komma på ett sätt att bryta tystnaden.

Jag gillar det inte alls.

Tags: , , ,

Schexigt


Morfars förebild?

Jag träffade min morfar lite igår:

"Hör du att jag läspar?" frågade han mig. Det gjorde jag väl inte direkt, men jag hann aldrig säga något innan han sa "Fast det gör inget, det låter ju mycket schexigare när man pratar!"

Tags: , , ,

Hämndfantasier


Farbror Barbro, radiokurator och här otroligt snyggt frilagd i typ Paint.
Dock inte av mig, min PS-skillz är lite mer avancerade, faktiskt. Lovar.


Det händer att man blir riktigt jävla asförbannad så där till och från. Ni vet så där så att blodet kokar och hjärtat slår dubbelslag och att man knappt kan andas. Mitt bästa sätt att lugna mig i såna situationer är att fantisera om den gruvliga hämnd jag ska utkräva (vilket jag naturligtvis aldrig gör... eller?), och nästan alltid fastnar min hjärna på att skicka avföring med posten.

Helt sick och förmodligen någonting som härstammar från NileCity där Farbror Barbro berättar om hur hon(?) har fått avföring i sin brevlåda och sedan konstaterar att "barn kan vara så elaka".

Ja, och ibland känner jag mig så sugen på att vara SÅ elak.

Tack gode Gud för förmågan att kontrollera mina impulser.

Tags: , , , , , , ,

Gee, it's good to be back home


Hemma i flickrummet igen. Önskade att jag hade några mer intressanta reflektioner kring detta, men det har jag inte tyvärr. Är bara otroligt trött och glad att vara hos madre y padre igen.

Jag återkommer när jag har tagit igen några timmars sömn. Tills dess kan ni njuta av bilden av en ung Paul McCartney. Grattis.

SÖMN. NU.

Tags: , , , , , , ,

Herregud i London (var är du, var är du nu?)


'
1. Jag är så himla utmattad och trött att jag knappt klarar av nånting just nu. Allt känns övermäktigt och överjävligt. Det är riktigt tungt.

2. Jag har lekt med tanken på att skapa en ny och hemlig blogg, men mitt nyårslöfte förbjuder mig och jag orkar inte parallellblogga. Jag får helt enkelt hålla mig i skinnet.

3. Jag ska tydligen basta om en timme. Det blir nog bra.

4. Egentligen egentligen så vill jag bara skriva att herregudilondonvadjagsaknardigjustnu till en person, men jag vågar inte. Det är så mycket jag inte vågar skriva eller säga. Det ligger där på tungan men så kommer tankarna i vägen och så bestämmer jag mig för att det är dumt att säga, dumt att skriva, dumt att äventyra. Så jag litar på att vederbörande (det är vad som sägs i alla fall) ändå inte läser min blogg och skriver det här för att få ur mig:

Herregud i London vad jag saknar dig just nu
Herregud i London vad jag saknar dig just nu
Herregud i London vad jag saknar dig just nu


5. Idag har jag ätit falafel. Det var gott. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska orka laga middag. Orken räcker liksom inte till mer än att laga ett mål mat om dagen.

6. Bilden har ingenting med inlägget att göra. Den är från i höstas när jag och brorsan roadtrippade upp till Umeå. Flogsta dreamin', eller nåt.

Tags: , , , ,

Börja peppa

Okej, nu är jag klar med tycka synd om sig själv-andet. Nu kommer en lista över bra grejer:

- Min hakfinne är nästan helt borta nu.
- Min korridorares inflyttningsfest har dragit vidare till Göteborgs nation för dansdansdans, bra för min sinnesro.
- Jag fick två tröjor av bäst-Mia igår.
- Det är april och snart är det sommar.
- Jag lever och en vacker dag kommer jag att tycka att det är rätt schysst.
- Det finns människor som bryr sig om hur jag mår.
- Imorgon ska jag gå en promenad och reda ut mina tankar.
- Jag har en halv kaka mörk choklad bredvid mig som bara är minminmin.
- JAG BOR I UPPSALA OCH DET ÄR DEN BÄSTA STAD JAG VET OCH JAG HAR UTSIKT ÖVER DOMKYRKAN OCH OBSERVATORIEPARKEN OCH SNART KOMMER TRÄDEN ATT BLI GRÖNA OCH VÄRLDEN FIN OCH BRA OCH ALLT ANNAT OCKSÅ!!!!!!!!!! UTROPSTECKEN FTW!!!!
- Det kommer att bli bra. Allt blir bra till slut.
- Jag har tak över huvudet, en säng att sova i, mat på bordet, tillgång till rent vatten i mitt hem och en massa annat därtill. Varje dag.
- I helgen ryktas det om att det ska bli kanonväder.
- Om inte alltför länge kan man äta små syrliga svenska jordgubbar och rabarber.
- Jag har ett spotifykonto som jag kan lyssna på massor av bra musik genom.
- Jag är frisk och kry.
- Efter den här terminen behöver jag aldrig mer läsa juridik. WOHOO!

En massa annat också, naturligtvis. Men jag orkar inte skriva mer just nu, jag är trött och ska sova.

- Jag får sova fram till nio imorgon bitti!

Tags: , ,

Kaching!

Idag har jag hjälpt till att få världsekonomin på fötter.

Sån är jag nämligen. Sätter alltid andra i första rummet. Att jag sen händelsevis bara inte kunde gå från Holmlunds utan en ny kavaj och en cardigan, det hör verkligen inte hit.

Nixpix.

Tags: , , , ,

Please don't be long

"Please don't be long
Please don't you be very long
Please don't be long
or I may be asleep"


Tags: , , ,

Mission accomplished

Lyckades plita ner någonting säljande och snyggt om mig själv trots allt, nu hoppas vi på intervju allihopa! Och sen jobb och min sommarekonomi tryggad. Pretty please?

Nästa mission är att ta sig ner till Kapitalistfolke och anförskaffa snask att göda Pekka På Hakan med, och därefter väntar det spännande äventyret med att vika tvätten.

Mitt liv är en sån thriller ibland.

Thriller blir eventuellt dagens ord. Stay tuned.

Tags: , , , , ,

Listerier

Tankespya for ya:

1. Jag är trött och skulle nog behöva en vecka hos mami och papi. Jag inbillar mig att saker och ting skulle vara lättare att reda ut i mitt huvud om jag fick lite distans och inte behövde oroa mig för petitesser så som mat och sånt. Bara andas och filosofera och ta långa sovmorgnar och promenader. Landa litegrann. Men det är ingenting som ekonomin tillåter för tillfället, vilket suger.

2. Jag måste skriva klart en jobbansökan idag. Varje gång jag öppnar upp Worddokumentet och börjar står det helt still. Jag vet varför jag vill ha det här jobbet, varför jag är lämplig och hur mycket jag skulle kunna tillföra, men jag får inte ner ett enda ord. Allt låter helt fel och opersonligt. Som att jag vore en robot och inte en människa. Blä.

3. Det är fint med människor som tycker att man är söt fastän man har ett finskt stoppljus på hakspetsen. Och som inte säger det under pistolhot heller, menar jag. Väldigt fint.

4. Det är dock mindre fint att bevittna själva finnhelvetet i spegeln.

5. Jag har noll inspiration när det gäller billig och god mat. Idag blir det korvgryta. Ingredienser? Nån random kryddkorv, paprika, lök och paprika- och chili-crême fraiche. Om det egentligen kvalificerar sig som en faktisk maträtt? Tveksamt.

6. Jag såg en snorfin kjol på Åhléns idag. Den hade jag inte råd med. Mitt hjärta grät.

7. Jag har klippt mig. Det var ett nödvändigt ont. Nu ser jag lite grann ut som en människa. Bild får vänta tills ovannämnda stoppljus har neutraliserats. (Ja, det är bara min mamma som eventuellt är lite intresserad av att se den bilden.)

8. Jag såg Slumdog Millionaire häromdagen. Den borde du se. Men bli inte lurad att tro att det är någon feelgoodfilm, för det var årets överdrift. Det är mer en ont i magen över all misär-film. Men bra. Riktigt bra.

9. Det går framåt med gitarrspelandet. Nu har jag köpt plektrum. Det är fint.

10. Jag funderar på att baka kladdkaka ikväll. Det känns som en potentiell vinnare.

Tags: , ,

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0