”Du, inte för att vara taskig eller så, men den där tröjan är faktiskt inte särskilt snygg”.

Jag vet inte om ni minns de ohämmade sanningssägarna från er högstadietid, men jag gör det garanterat. Tjejerna som lade huvudet på sned och talade om för dig att du givetvis fick tycka precis vad du ville, men att Backstreet Boys var astöntiga och att din nya frisyr inte passade så himla bra på just dig. Ärligt talat.

Tjejerna vars föräldrar hade tutat i dem att ärlighet varar längst. Som slog sig upp till toppen av hierarkin under parollen ”Jag är bara ärlig!”. Som lämnade oss andra med sargade självförtroenden och ryggsäckar fyllda med nyvunna komplex någonstans längst nere på bottnen.

Det ohämmade sanningssägandet som lindades in i falsk omtänksamhet och ”Du får inte ta det här på fel sätt” eller ”Det här är ju bara min åsikt” som var så fruktansvärt svårt att värja sig mot.

Det ohämmade sanningssägandet som föga förvånande har blivit ett fenomen även i bloggvärlden. Säkert mycket på grund av att den till så stor del består av högstadietjejer, men förmodligen också på grund av gamla avdankade sanningssägare som socialiserats in i att man ibland faktiskt gör bäst i att hålla inne med sina ärligheter i verkliga livet, men som bakom anonymiteten ser möjligheten att få ge utlopp för sin uppriktighet.

Det är den senare gruppen som irriterar mig mest. De som egentligen borde veta bättre. Som är tillräckligt gamla för att ha lärt sig att det inte är okej att säga vad som helst och hur som helst utan att vara tillfrågad bara för att det råkar vara ens högst ärliga åsikt.

Ni stackare som inte blev bättre uppfostrade än så av era päron eller på senare tid har börjat frestas av att återuppta ert ohämmade sanningssägande, ni ska få en snabbgenomgång av det som min mamma lärde mig back in the days:

Om ingen har bett om din åsikt så är de troligtvis för att de inte är intresserade av att höra den.

Om du inte har någonting snällt att säga så kan du vara tyst.

Instant Karma’s gonna get you. (Okej, det där var det inte min mamma som sa, det var John Lennon. Men det kommer surt efter om man beter sig som ett jävla asshole, var så säker.)

En vacker dag kommer nämligen någon att ledsna på dig och din ärlighet och påpeka alla dina fel och brister.

Och de sanningar du då kommer att få höra om dig själv kommer att göra riktigt ont.

Tags: netikett, sanningssägande, bloggvärlden, anonymitet