Jag har ju en Facebook Applications-hang up. Inte för att jag aktivt använder mig så mycket av dem, men det ploppar ju gärna upp uppdateringar på den fronten i tid och otid, och på något plan så är jag ju uppenbarligen intresserad av att veta eftersom jag klickar in på dem.

Enligt Facebook Compare People så är jag inte snäll. Eller snarare, alla jag känner och alla deras vänner är snällare än mig. Jag ligger nämligen längst ner på listan i min bekantskapskrets. Det störde mig en smula, eftersom jag uppfattar mig själv som en hyfsat schysst människa. Tills Anna påpekade för mig att "snäll" är ett sånt ord man tillskriver personer som man inte riktigt känner eller som inte gör ett sånt intryck på en att man kan komma på nåt annat att säga om personen.

Då blev jag nöjd igen. Kände att jag var en färgstark och intressant person. En smart, kreativ, hårt studerande, välorganiserad person som uppenbarligen har en fantastisk musiksmak.

Tills jag kom på att det egentligen var ganska sorgligt att inte bli röstad som snäll, eftersom jag känner människor som verkligen är snälla. Som verkligen strålar godhet och snällhet ur alla kroppsöppningar. Såna som aldrig blir överkörda av andra eftersom de är snälla mot sig själva, också. Naturligt snälla och generösa, aldrig tillgjorda och falska.

Så där snäll som man skulle vilja vara själv, men inte är.

Sen insåg jag att jag nojade över en Facebook Application och tackade min lyckliga stjärna för att ingen ännu har lagt några ord om mig på Define Me. Det skulle öppna upp nya avgrunder av funderingar runt mitt ego.

Tags: Facebook, Compare People, Define Me, snällhet, personligt