Ibland undrar jag om jag händelsevis är lite dum i huvudet som tar på mig ansvar för grejer som, åh jag vet inte, reccemottagningar.

Utan att ha någon egentlig erfarenhet av att arrangera saker i större skalor.

Just nu går det skitdåligt och jag vill mest grina. Tyvärr hjälper det inte. Blä.

På onsdag ryker min oskuld. Min dejtningsoskuld.

Jag är fruktansvärt nervös. Förmodligen kommer jag att bete mig som jag vore på anställningsintervju. Skratta lite för högt och gällt åt hans skämt, få tunghäfta eller säga en massa konstiga saker om mig själv och snubbla över mina egna fötter.

Jag har funderat på att skicka ett undflyende SMS och skriva att jag tyvärr måste jobba/har fått svininfluensa/luftburen jättesmittsam klamydia.

Men jag antar att det är lika bra att den ryker. Nån gång ska ju vara den första. Och med tanke på hur jävla många grodor man ska kyssa i sitt liv innan man hittar en gyminstruktör från Ockelbo så är det väl bara att sätta igång...

Dessutom är han sån där biologtjafssnubbe, så han går nog inte på luftburen jättesmittsam klamydia.